Jag är utsatt och ensam men jag slänger på mig mitt röda läppstift, svarta kläder och ett leende ändå. Varför vet jag inte för det kalla golvet och att stirra i taket tills morgondagen lockar men jag väljer att välja livet för en dag.
De knackar på till min för en gångs skull rena lägenhet och de stiger in med leenden och Alko-kassar.
Hon har rött hår och han har stora tatueringar och en charm jag inte skådat på länge.
Skumpan öppnas och den går ner som saft för oss alla.
Jag öppnar upp mig och får dem att skratta.
Jag är mittpunkten och jag fucking älskar det.
Vi sitter på golvet, som en cirkel som just ska offra. Men här offras ingenting. Nej, i våran cirkel finns bara sprit, kortspel och glada ansikten.
Och ikväll ska vi alla få vara precis vilka vi är.
En av de underbaraste nätterna i mitt liv slutar med att vi gör en säng på golvet av täcken och kuddar medan jag har någon annans sockor på mig. Hon somnar tryggt i min famn och jag håller någon annans hand.
Och vanligtvis skulle jag säga ”Så här kan jag dö, om jag dör just nu så dör jag lycklig.” men ikväll skriker jag istället att ”Jag vill leva och samla på mig så många av dessa stunder jag bara kan.”
