När det är så många tankar och mischmasch av känslor att ens hjärna glömmer bort hur en dörr, tröskel eller gaffel fungerar.
När det är en sån slarvig soppa uppe i huvudkontoret att allting blir till inget, och ingenting till allt.
När bollen på halsen är så kaotiskt trasslig att man inte riktigt minns ens egen ålder eller förnamn.
Då får jag nog av min förbaskade B-diagnos.
Men när jag av ren succé får se glitter, skimmer och lite jävla glamour.
När jag triumferar och får njuta av eufori, extas och en överdos av serotonin.
När jag påminns om att de andra aldrig kommer få må så bra som jag kan.
Då kan jag inget annat än att benåda min käraste kumpan i knoppen.
Glitter och pride, Arken och fyllda glas, vi mår så bra så många gånger!
Med dig mår jag bäst babe